Från min politikerblogg i Västervikstidningen

De rödgrönas förslag att införa en maxtaxa på 100kr per timme i hemtjänsten blir dyrare än Centerns förslag på ett RUT avdrag på 75% för personer över 75 år.

I ett exempel från Västervik så är timtaxan ca 360 kr/timme inklusive moms, med ett RUT avdrag på 75% skulle kostnaden för extra hemtjänst bli ca 90kr för den enskilde.

Vet man dessutom att man ska köpa löpande tjänster så kan man självfallet ta in anbud från fler företag och på det viset säkert få ner timkostnaden ytterligare några kronor.

Dessutom kan jag själv välja vem som ska utföra tjänsterna hemma hos mig.

Det är åter igen tydligt att de rödgröna nedvärderar arbete och tjänster i hemmet. Det är fint att lägga in golvet eller att byta fönstren, men det är fult att göra rent och underhålla.

För mig är alla jobba lika mycket värda, oavsett om det utförs av en man eller en kvinna, en byggnadsarbetare, industriarbetare eller lokalvårdare.

En röst på mig och Centerpartiet gör skillnad.

Tittar vi tillbaka så har vi haft ett sjukförsäkringssystem som inte fungerat eller haft avsett syfte.

Vi hade världens mest sjukfrånvarande befolkning – samtidigt som vi hade en av världens friskaste. Eller som dåvarande sjukförsäkringsminister, Anna Hedborg (s) sa:

”Sjukförsäkringen har tillåtits bli en parkeringsplats för problem den inte är avsedd för”

Tidigare fokus har legat på att inte se till den sjukes arbetskapacitet utan bara stirrat sig blind på om den sjuke kan återgå till samma jobb som innan eller inte. Lösningen för merparten blev förtidspension, vilket var bra för regeringen eftersom de föll ur statistiken, men riktigt dåligt för individen. Risken att dö i förtid ökar med upp till sju gånger för den som fått förtidspension – enbart som ett resultat av förtidspensioneringen i sig.

Självklart ska den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ha rätt till sjukpenning/sjukersättning samt vård och rehabilitering. Samtidigt ska den som har eller kan utveckla arbetsförmåga få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete.

För att åstadkomma detta har Alliansen satsat 17 miljarder under tre år, den största satsningen på arbetslivsinriktad rehabilitering någonsin.

Resultatet har blivit bra, ca 30-35 procent återgår till sjukpenning, medan övriga går till arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det betyder att ca 30 000 omförsäkrade hittar en väg tillbaka till arbetslivet bara i år.

Andra förbättringar

• Antalet helårssjukskrivna har halverats till 90.000
• Sjukfrånvaron nere på samma nivå som för jämförbara länder
• Antalet förtidspensionerade (sjukersättning) har minskat med 10% (50.000 färre)
• Minskade utgifter för sjukfrånvaro/mer resurser till rehabilitering och förbättrad folkhälsa

Tyvärr blir det så att när man gör om en reform så hamnar alltid några människor i kläm, och det är beklagligt och jobbigt för dom som drabbas. Självklart är det viktigt att detta följs upp och att vi vartefter rättar till problem i reformen.

Men att som s, v och mp inte göra något alls eller att återgå till det gamla systemet är ingen lösning. Jag vill inte tillbaka till ett samhälle där människor förtidspensioneras, glöms bort och riskerar att dö i förtid. Jag vill fortsätta på den väg vi har påbörjat med att få människor tillbaka i arbete, ge människor en ny start på livet och en möjlighet till social samvaro med nya arbetskamrater.

En röst på mig och Centerpartiet gör skillnad

Källa Gunnar Axén, www.gunnaraxen.se

Skola och barnomsorg är en kommunens viktigaste uppgifter. Både för att läsa-skriva-räkna är kunskaper som varje individ behöver för att ta sig genom livet. Men även för att utan en bra och anpassad barnomsorg så fungerar inte familjen – och där med inte heller samhället.

Vi måste därför sluta se skolorna, som nu diskuteras, som en isolerad del i den kommunala verksamheten. Skolorna är ett viktigt nav i samhället och förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem är viktiga för att familjen skall kunna bo i trakten och sköta ett arbete.

För en del finns arbetet nära hemmet, medan andra pendlar till någon annan ort. I båda fallen är förskola och fritids en förutsättning för att familjens livspussel ska gå ihop. Avsaknaden av skola betyder ofta många extra mil med transporter. Bygden riskerar att stagnera och tappa i attraktivitet för nya innevånare.

Västerviks kommun är både stor och liten. Stor till ytan, och liten till antalet invånare. Vi som bor här har valt att sprida ut oss över hela kommunen. Det är därför inte konstigt att vi både har och kommer att ha fler skolor än andra kommuner med jämförbar befolkningsmängd.

Centerpartiets inställning är I de aktuella diskussionerna att först och främst ge en bra omsorg och utbildning. Men utan att sätta det i motsatts till att ha en skola nära barnen. Vi tror på en helhet för både föräldrar, barn och personal där arbetsmiljön i skola och omsorg inte enbart omfattra personalen, utan även barn och elever. Så länge som detta fungerar och föräldrarna stöttar verksamheten så kommer vi aktivt arbeta för att skolan ska få finnas kvar.

Skolan är en del av samhället, och blicken måste därför lyftas och även se hur livet och näringen på platser som Blankaholm, Ukna och Odensvi skulle kunna påverkas. Hur påverkas familjer där föräldrarna idag pendlar åt olika håll? Hur förändras möjligheten för företag att utvecklas på orten?

Inför valet 2002 var flera skolor nedläggningshotade. Då lovade vi att inte lägga ner några skolor, ett löfte som vi inte brutit och dessutom klarat våra ekonomiska mål. Det vi nu står inför är en stor minskning av elevunderlaget, olika från ort till ort, och det är något vi måste handskas med och ta ansvar för.

Men när beslut, med anledning av skolutredningen, ska tas, så kommer vi att fatta vårt beslut på fakta och utifrån ett helhetsperspektiv. För skolan är inte bara viktig för barnen, utan för hela samhället.

Jag har inte skrivit så mycket om vad jag vill med men kandidatur till Landstinget, men det är några frågor som är viktigare än andra.

Kommunikationer

Bra och fungerande kommunikationer är en förutsättning för att en region ska kunna utvecklas.

 Jag kommer att arbeta för en fortsatt förbättring av Tjustbanan och Stångådalsbanan.

 Min vision är en ny ostkustbana som ansluter till stambanan i Linköping eller Norrköping.

Skärgårdstrafik

I vårt eget län har vi ett bortglömt område med stor utvecklingspotential och det är vår skärgård. Jag kommer att verka för att vi får en utbyggd kollektivtrafik som omfattar båtförbindelser i skärgården. Kan man det i Blekinge, Göteborg och Stockholm så ska väl inte vi vara sämre.

 Mitt mål under kommande mandatperiod är att Sveriges vackraste skärgård ska ha sammanhängande skärgårdstrafik.

Landstingets roll är överspelad

För egen del tycker jag att Landstingen har spelat ut sin roll och att det behövs en större helhetssyn på framför allt sjukvårdssidan. Idag hamnar sjukhus och specialistvård där man skriker högst inte där det är mest logiskt. I ett avlångt län som vårt vore det mest logiskt att placera specialistvård i mitten, det vill säga i Oskarshamn, men hur ser det ut idag?

Här behövs en helhetssyn där man ser vad som är bäst för hela landet och dess invånare. Sjukvårdspolitiken är idag för mycket lokalpolitik utan helhetstänkande och det vill jag ändra på.

 Min vision är ett Sverige utan landsting.

Regionförstoring

Jag kommer även att jobba för att den planerade regionförstoringen blir av under nästkommande mandatperiod. Den här frågan har utretts tillräckligt som det är, nu behöver vi komma till skott och fatta beslut. Sett ur ett globalt perspektiv så behöver vi dela in oss i större och starkare regioner för att upprätthålla vår tillväxt och stärka våra relationer i vår närmarknad, framför allt i Östersjöregionen för vår del. För Västerviks del behöver vi knyta oss närmare den fjärde storstadsregionen med Linköping och Norrköping som nav, och det är i sammanhanget fullständigt ointressant vad övriga kommuner i Kalmar län vill eller tycker. Det här är en fråga för Västervik enbart, precis som det är en lokal fråga för alla andra kommuner i länet.

Det finns absolut inget mervärde i att hålla samman Kalmar län som en enhet och jobba för att hela länet gemensamt går in i samma region, vad vinner vi på det?

 Mitt mål under kommande mandatperiod ett aktivt Västervik som en del av den fjärde storstadsregionen.

Jag har hela tiden varit mycket tydlig i en ståndpunkt och det är i övertygelsen att våra ungdomar är intelligenta och fullt kapabla att ta ansvar för sina egna liv. Vår kommun är full av duktiga ungdomar som har aktiva roller i idrottsföreningar som utövare eller ledare, arrangerar LAN, engagerar sig i samhällsdebatten, startar och driver grupper på Facebook, bloggar mm. mm.

Jag tror att dessa ungdomar måste få en chans att själva få visa vad de går för, själva ges chansen att hitta ett jobb, söka upp arbetsgivare, skriva CV, skicka in jobbansökningar. Jag är övertygad om att dessa ungdomar får både bättre självkänsla, uppskattning och start på livet om de får ta ansvar för sin egen framtid.

Detta är något som de rödgröna har kritiserat starkt och hävdat att vi i Alliansen inte tar ansvar för våra ungdomar. Varför tror inte de rödgröna på våra ungdomars egen förmåga och handlingskraft. Varför är de så övertygade om att våra ungdomar, som slutar gymnasiet eller högskolan, från första dagen måste ha en handläggare från arbetsförmedlingen att hålla i handen för att klara sig?

Själv tror jag att våra ungdomar faktiskt klarar sig på egen hand, även om tre månader är en fruktansvärd lång tid

Jag och Centerpartiet delar inte den inställningen, jag är övertygad om att vi får ett bättre samhälle om vi själva får större inflytande över våra liv. Jag är övertygad om att du själv är bättre på att ta ansvar för ditt eget liv än vad jag och andra politiker är.

En röst på mig och Centerpartiet gör skillnad.

Det är ett delat ansvar mellan samhället, föräldrarna och ungdomarna själva att vända den negativa ungdomsarbetslösheten. Merparten av de politiska besluten ligger på riksplanet.

Men även lokalt kan vi bli mycket bättre. Lokalt i vår kommun gäller det att skapa mötesplatser mellan ungdomar, företagare och skola. Skolan måste bli bättre på att utbilda för arbetslivets behov. Men vad som är viktigare att ungdomarna får kontakter i näringslivet och framför allt med de som anställer.

Hur kan det gå till?

Lärlingsprogrammet är ett steg i rätt rikting – där det finns ett nära samarbete mellan gymnasiet, studenten och näringslivet. Men vi måste även se över övriga program på gymnasiet och se till att de får bättre insikt i de verksamheter som de utbildar för. Jag tror även på att vi måste anpassa antalet platser på de olika programmen till verkligheten. Idag är det ett bekymmer att kommunerna övertrumfar varandra med olika populära program istället för att se till vilket behov som finns på arbetsmarknaden. Det är bra att ungdomarna har drömmar, de ska de ha, men samtidigt måste det finnas en förankring i verkligheten. Alla kan inte bli programledare på Rix FM eller vinna Idol.

Det gäller även att man som ung (och förälder) förstår vad det egna gymnasievalet får för effekt, och här är vi inte tillräckligt tydliga från samhället sida.

Väljer man ett studieförberedande program måste man vara medveten om att det faktiskt krävs eftergymnasial utbildning för att få ett jobb. Det finns idag i princip ingen arbetsmarknad för de som inte har en gymnasial yrkesutbildning eller eftergymnasial utbildning.

 Den grundläggande förutsättningen för en anställning är att någon är beredd att betala för din prestation och att du själv har kompetens och kunskap som minst motsvarar dina kostnader för företaget.

Det är därför som särskilda ungdomslöner och sänkt arbetsgivaravgift är en bra åtgärd för att få in fler ungdomar på arbetsmarknaden. När man är ny och man saknar erfarenhet presterar man inte fullt ut och det kan man inte heller begära.

Detta är något man använt sig av i byggbranschen, där kommer nyutbildade ungdomar ut som lärlingar med en stigande lönetrappa under 3-6 år. Det fungerar utmärkt där så varför skulle det inte fungera i alla andra branscher?

Det finns tyvärr dom (s, v, mp) som lever i en tro att samhället måste göra allt. Nästan så att man förväntar sig att någon ska komma hem, knacka på dörren och erbjuda ett jobb eller en utbildning. Verkligheten ser inte ut så, och man måste själv engagera sig och leta jobb eller utbildning. Många satsningar har handlat om att skapa låtsasjobb och påhittade utbildningsplatser utan mål som bara döljer arbetslöshetssiffrorna men det resulterar inte i något långsiktigt arbete.

Vi tror att ungdomarna är fullt kapabla att själva ta ansvar för sin framtid, och inom Centerpartiet kommer vi att fortsätta ge ungdomarna den möjligheten.

En röst på mig och Centerpartiet gör skillnad.

I dagens DN Debatt ondgör sig Vänsterpartiet genom Lars Ohly och Rossana Dinamarca över att friskolorna kan göra vinster i sin verksamhet och lösningen är som vanligt ett förbud.

Frågan är vad problemet är egentligen, att friskolorna kan göra vinster eller att den kommunala gymnasieskolan inte gör det. Hur kommer det sig att friskolorna kan bedriva en bra undervisning och samtidigt göra vinst på sin verksamhet. Ja jag hävdar att friskolorna har en bra verksamhet det finns nämligen en klar och tydlig faktor som styr efterfrågan och utbud. Det är frivilligt att välja en fristående gymnasieskola istället för en kommunal. Till skillnad från Ohly tror jag att föräldrar och elever är intelligenta och självklart väljer bort eller lämnar en skola som inte håller måttet eller inte levererar den undervisning som de har förväntat sig.

Dålig undervisning ger få elever vilket i sin tur leder till låg skolpeng och med andra ord ingen vinst, medan bra undervisning leder till det motsatta. Friskoleverksamheten är med andra ord självsanerande, bra aktörer blir kvar och dåliga försvinner, oavsett vinst eller inte.

Skolpengen till friskolorna baseras på vad kommunen betalar per elev i den egna kommunala skolan alternativt enligt riksprislistan. Om nu friskolorna kan göra, enligt Ohly, stora vinster i sin verksamhet innebär det då att skolpengen är för hög och att den kommunala skolan inte har kostnadseffektiv verksamhet. Som vanligt, enligt V, så är det fel på det privata alternativet när det visar sig att det är effektivare än den kommunala motsvarigheten. Istället för att utreda och se över hur den offentliga verksamheten kan effektiviseras är det bättre att införa förbud och stoppa privata lösningar.

Min åsikt är att skattepengarna tillhör medborgarna och vi politiker har fått förtroendet att förvalta dessa och det är vi skyldiga att göra så effektivt som möjligt. När privata alternativ är det kostnadseffektivaste valet är det vår skyldighet att välja det framför det kommunala. Kommunens primära syfte är att ge medborgarna service så kostnadseffektivt som möjligt, inte att hålla medborgare med arbete. Att lägga ut kommunal verksamhet hos privata aktörer är självklart inget självändamål, men där det är effektivt och lönsamt ska vi göra det.

En röst på mig och Centerpartiet säkerställer en politik med balans mellan privat och offentligt utförande av kommunal service.

I samband med att vi presenterade vårt lokala valprogram fick vi en fråga av Ola Mårtensson på VT. Vad skiljer Centerpartiet från Moderaterna, varför ska man rösta på Centerpartiet?

Alliansens styrka under de senaste mandatperioderna har varit just den samlade och enade politiken. Ett medvetet val för att vara ett trovärdigt regeringsalternativ, men det har självklart ett pris för framför allt de mindre partierna. I rikspolitiken blir det mycket fokus på Fredrik Reinfeldt och lokalt på Harald Hjalmarsson, och det medför att de personifierar hela Alliansens politik. Men det finns fortfarande skillnader i politiken och framför allt i vilka som ska företräda väljarna den kommande mandatperioden.

Jag vill uppmana väljarna att ta en noggrann titt på partiernas valsedlar och fundera över vilka som ni vill ska företräda er nästa mandatperiod. Det är inte bara förstanamnen på listan som bestämmer vilken politik som ska föras i Västervik. Titta på vilka som sitter i fullmäktige idag? Vilken politik står de bakom? Vilka politiska inlägg har de gjort media? Stämmer det med din syn på hur Västervik ska utvecklas?

Som röstberättigad person i Västerviks kommun har du möjlighet att kryssa för vilken kandidat som ska företräda dig i fullmäktige, kryssen kan göra skillnad.

Varje parti inom Alliansen har egna valprogram och politiken kommer att drivas av de personer på listorna som får väljarnas förtroende. Ju större ett enskilt parti blir i en samarbetskoalition desto större möjlighet har det partiet att få igenom sin politik.

En röst på Centerpartiet gör skillnad för vilken politik som Alliansen kommer att driva. Vi är Alliansens gröna röst och sätter hållbarhetsfrågorna i främsta rummet. Hållbarhet för mig är en levande landsbygd och skärgård, det är för mig lika självklart med kollektivtrafik till Hasselö som till Blackstad. Fortsatt konkurrensutsättning genom intraprenad och entreprenad, inte för konkurrensutsättningens skull utan för en effektivare användning av medborgarnas skattemedel. Beslut om skolans framtid ska baseras på fakta och styras av fler faktorer som pedagogik, närhet och kvalitet, inte bara ekonomi.

Detta är några exempel på där Centerns politik har gjort skillnad och kommer att göra skillnad.

Jag kommer framöver att ge en mer detaljerad bild över vilken politik jag står för och vad man kan förvänta sig av mig under den kommande mandatperioden.

Sedan lämnar jag över valet till väljarna, i september, om de vill att jag och Centerpartiet ska ha en betydande roll för Västerviks utveckling till 2014.

Nyligen har V och MP avslutat sina partikongresser och ett av kraven är att minska arebtstiden.

V vill att vi ska gå ner till 30 timmars vecka, det vill säga minska arbetstiden med 25% och med bibehållen lön, som vanligt helt utan att se till konsekvenserna. För som vanligt är det någon ”annan” som ska betala, och denna ”annan” är du som konsument och skattebetalare.

Ta skola och barnomsorg i vår egen kommun till exempel, att kompensera för minskad arbetstid med 25% skulle kosta minst 100 000 000 kr. Konsekvensen blir antingen kraftig höjning av skatten eller att vi minskar personalen med 25%, dvs vi plockar bort var fjärde lärare, förskolärare, barnskötare, fritidsledare… inget som tilltalar mig i alla fall.

Inom tillverknings- och tjänstesektorn måste merkostnaden kompenseras med höjda priser till oss konsumenter, då framför allt på tjänster. Varutillverkning är inte lika kännslig eftersom lönekostanden i många fall inte utgör så stor del av priset. Men för tjänster är det rakt av en höjning med 25%.

Detta resulterar i att konsumtion av varor och produkter ökar i förhållande till tjänster, knappast bra för miljön.

Valet är ditt. En röst på mig och Centerpartiet innebär en fortsatt ansvarsfull politik.